madelenerone

Sitter på bussen till Oslo nu för sista gången nu innan flytten hem till Värmland igen. Med blandade känslor.
Har haft otroligt fina, givande och härliga månader tillsammans med min kära bästa vän som sambo i Oslo.
En vänskap som bara växer sig starkare för varje dag som går, hur det nu är möjligt när denna vän redan är min andra hälft.
Sen är det alltid skönt att komma hem dit hem alltid är hem.
Mer behöver jag inte säga ❤

Jag kom att tänka på en ganska stor sak, att livet är NU.
För att...
Det luktar skit här eftersom jag lyckats få platsen bredvid toan som ingen verkar veta hur man spolar i, eller så är någon jävligt slapp i fisringen, sen vet nog inte han framför vad deo är,
bussen är redan 50 minuter försenad, mina tår börjar sakta tina upp efter väntan, jag har mått piss av Gula Febern vaccinet som jag tog för en vecka sen..

Men ändå så är mitt humör på topp!
Och det menar jag verkligen! :)
Jag mötte otroligt trevliga och glada människor utanför bussen,
fick ett värmande sms nyss,
tog en varm kopp glögg hos storebror innan avfärd, lyssnar till härlig musik, äter juleskum och bara har en känsla av att;
LIVET ÄR NU, JAG SKA LEVA DET!
JA, DET SKA JAG!

Så varför reta sig på det där lilla i det hela stora?


"Det är alltid så skönt att prata med syrran, hon kommer alltid med de bästa svaren"

De orden sa storebror till sin kompis Johan förut, om mig.

"Ja, jag märker det, du verkar vara så trygg i dig själv, ha humor och va glad! Om jag får en dotter så ska jag också låta henne växa upp tillsammans med många killar"
Svarade han med.

Ja, kunde faktiskt med handen på hjärtat svara att;

"Ja, jag är trygg i mig själv, det är något jag har utvecklat genom åren.
Jag kan gärna bjuda på mig själv och är nog väldigt glad nu för tiden.
Och sen har jag aldrig klagat på att jag växt upp med bara bröder som ensam syster. Jag har dom mycket att tacka och dom mig såklart ;)"
 

Ord som stärker mig än mer och gör mig otroligt glad!

Livet är en lång bana, med berg och dal.
Men om man försöker njuta så mycket som bara är möjligt så blir allt så otroligt mycket härligare!

 En sak till, vilket är något litet i det stora hela,

Men det här med den där "ANK-MUNNEN" som jag ser ALLTFÖR OFTA (enligt mig) på folk.. Den är ju verkligen inte ens fager!

Eller inte kan jag se något fint i det iaf?
Jag gjorde iaf en gång ett första och därmed sista försök! ;)

Nej folkens ni är finast som ni är, utan tillgjorda miner! ❤