En värld full av liv


Aftonbladet skriver om ett område i Afrika där fattigdom är lika självklart som att vi har ett VISA-kort

Tv 4 nyheterna filmar från en plats i Afrika där svält är lika vanligt som att det här finns ett gatukök på varje torg

På radion berättar de om människor i en Afrikansk by som lämnat jorden på grund av HIV/AIDS lika självklart som att vi får vattenkoppor här
 
Googlar du på Afrika så kommer ordet "bistånd" upp lika snabbt som en liter bensin fylls upp när du tankar bilen

Pratar man om Afrika så tänker nog de flesta precis som media beskriver det

Och visst är det sant
Det är fakta
Det är jordens näst största världsdel
Där bor ca en miljard människor 
Ungefär en miljon människor dör av HIV/AIDS varje år
Och ja, det är världens fattigaste kontinent

I början av detta året satte mig på ett plan som tog mig till den där fattigaste kontinenten
Närmare bestämt,
Afrikas hjärta - Tanzania 

Där möttes jag mycket riktigt av allt detta som för mig tidigare bara varit fakta ur böcker, tidningar och tv-program 

Men nu fick jag se det med mina egna ögon, 
från mitt perspektiv, 
ett helt nytt perspektiv 
Oj oj oj!
 säger jag bara vad det där kamera perspektivet på tv har lurat mig!

Absolut jag kände sorg, medlidande och maktlöshet
Jag fick tårar i ögonen och klumpar i magen
Jag såg misär
Jag grät och ville ibland slå sönder någonting i önskan om att det var orättvisan jag slog sönder och samman!

Men så mycket mer än det jag kände!

Värme
 Kärlek
Glädje
Mod
Styrka
Uppskattning
Gemenskap
Lyckorus
Alla dessa underbara känslor fyllde mig tack vare människor som har egentligen ingenting materiellt sett
som inte har sjukvård
ibland inte mat
många har ingen mamma eller pappa
ingen familj alls i livet
inte ens lite vatten

Men de har så mycket KÄRLEK!

Jag har upplevt samma saker här hemma. 
Men aldrig
Aldrig någonsin på samma sätt
Det är en obeskrivlig känsla

Sverige
 Afrika
Det är skilda världar

Oj vad jag saknar den där andra världen
Med den röda sanden
de proppfulla bussarna
skumpiga vägarna 
friska luften
vackra stjärnhimlen 
sången
 dansen 
de omtänksamma människorna 
starka barnen 
modiga mammorna
de där oerhört vackra ögonen
afrohåret
kritvita leendena 
ljusa handflatorna
 all den kärlek, värme och glädje!

Åh som jag saknar den, 
Världen full av liv!









Steg stora som små


Som när man kör bil
Så kan man även under livets resa lägga sig i fel fil
Det går att byta
Eller svänga om längre fram
Det kan vara svårt att acceptera vägarbeten och lägen
Att uppskatta vägräcken 
Visa rätt tecken
Det kan vara lika tungt som att byta de punkterade däcken
Ibland vill man köra om
Men en bil i motsatt riktning kom
Sen kan det vid tillfällen gå så fort 
Att man blir av med sitt kort
Dålig sikt
Och osäkerhet vid ställen där vägen inte är sig likt  
Blända av eller sätta helljus på
Visa respekt för med trafikanter
Och släppa förbi de som ska gå
Blinka i ljuset för att säga akta dig
Eller bara säga hej
Vi är avundsjuka på andras nya bil
För dess märke, pris och stil
Ibland är man trött eller mår pest 
Då kan bilen i garaget stå bäst
Annars är negativt det enda man kan se 
Och olyckor kan lätt ske 
Sen andra stunden sätter man på musik i högsta grad
Glider genom stad för stad
Suveränt och bekvämt
Oavsett allt detta
Regler, rätt och fel
Så har alla rätt till sin väg, fil och del.

Varje steg är en bit på väg
På din resa






Dikt & bild av Mig 





Life is a gift


Du kan spendera 
sekunder, minuter, timmar, 
dagar, veckor,
 även månader och kanske ibland år, 
på att analysera en situation, 
försöka att hitta pusselbitarna som passar varandra.

Visst kan du tänka, undra och fundera..
Vad skulle ha hänt?
Hur kunde det ha varit?
Vad borde jag ha gjort annorlunda?
Hur skulle det ha sett ut?

Eller så väljer du att lämna det där halvfärdiga pusslet på golvet och gå vidare! 
Hitta ett nytt, lägg, lägg fel, 
lägg om och slösa inte tiden på att fundera på hur det skulle ha varit OM motivet varit ett annat!









Du är betydelsefull!

Du är viktig!
Det visste du väl?

Du behövs!
Det visste du väl?

Ibland vaknar man upp på morgonen, känner att det är en mörk, dålig och tung dag.
Vissa stunder känner man sig precis som den dagen.

Tänk då på alla gånger,
som du gjort någon annan människa glad,
som du varit orsaken till att någon skrattat hejdlöst av skadeglädje,
som du gått till ditt arbete och gjort en otrolig insats,
som du fått en annan människa att tänka positivt,
som du funnits där för någon som känt   rädsla,
som du varit ärlig, omtänksam & behjälplig.

Du är betydelsefull!
Det visste du väl?

Vi alla lämnar våra individuella spår.
Vilka spår vill du lämna?
Vi alla skriver vår egen novell, 
med unika kapitel,
med egna rubriker & underrubriker,
rad för rad & sida för sida,
Vilken novell vill du skriva?

Det spelar ingen roll, 
Allas berättelser är fina på sitt sätt,
Alla noveller att är bra på sitt sätt, 
trots upplägg!
Du är unik och din resa är unik!

Så från och med idag, 
från och med nu, 
var alltid dig själv och det där med att jämföra sig med andra, släng det på soptippen!

DU ÄR BRA!
DU BEHÖVS!
DU ÄR VÄRDEFULL!











Från naken hud till stickat

Nu smyger sig hösten på.
Vilket betyder att uteserveringarna stänger, 
picknicken på den rutiga filten är ett minne blott då man riskerar att få urinvägsinfektion av en fuktig gräsmatta,
morgonpromenaden i solskenet blir till att plaska med gummistövlarna kanske med sin höjd till Coop då filen är slut och sommarkänslan går i idé tills nästa år.
 
Rusket tar för sig alltmer, 
löven blir gula, den nakna huden byts ut mot stickat och sandalerna packas ner i en kartong märkt "sommarskor", 
vi kryper inomhus under en filt i soffhörnet, 
man fastnar framför en tv-serie, 
laddar hem den kommande säsongen på MacBooken och kollar Facebook för att se vad andra gör en grå höstdag. 
 
Olika årstider - Olika prioriteringar!
 
Jo, jag älskar verkligen hösten för att det är,
burrigt, mysigt, luktar sterinljus, halsdukar, stickade tröjor, svampplockning, rosaröda kinder, hockey, och allt det där!
Det fyller min kropp med en lugn känsla då alla måsten läggs lite åt sidan.
 
Men jag har fått för mig att vi blir mindre sociala.
Att vi vänder oss till elektronikens värld än mer och umgås där.
Sociala medier styr oss snäppet extra och vi glömmer bort hur underbart det är att faktiskt umgås med varandra.
Hur fantastiskt det är att skratta tillsammans, med och åt varandra,
och inte för sig själv åt en Instagram bild med 13456 gillningar. 
Men vi står där, vi alla, det är ju så enkelt att klicka och skicka!
 
 
Nej jag tror faktiskt att världen var lite bättre när Appel & Blackberry bara var en frukt & ett bär ändå...
 
 
 
 
Peace ❤
 

Droppen som gör att bägaren rinner över


Man ska aldrig behandla någon annan illa.
Man ska inte heller förödmjuka någon, eller du kan kalla det förolämpa om du vill.

Ibland finns det människor som du har eller har haft i din närhet som går över gränsen,
som inte vet när man går in och rispar på någon annans hjärta.
som inte ens är i närheten av veta när man spottar på någon som nyss har ramlat omkull...

Efter många tankar, funderingar och känslor så skrev jag ett brev till en människa som klivit över en gräns och därmed sårat en av mina käraste.
Det är ett brev som jag inte vill ha svar på överhuvudtaget.
Det enda jag hoppas på är att personen i fråga någon gång kommer förstå att man inte kan trampa på andra för att själv ta sig förbi, fram eller högre upp.


Egentligen är det väl inte en såkallad offentlig handling,

men jag tror att många kan känna igen sig eller kanske känna med mig.
Men framförallt så tycker jag själv att det mesta som står skrivet är något som vi alla borde tänka på lite oftare och mer.

_____

När jag tänker på dig så bubblar det inom mig.
Det är så mycket jag vill säga och framförallt så otroligt mycket jag funderar över.
Egentligen så varken borde eller vill jag inte lägga min dyrbara tid här i livet på dig,
men jag har lovat mig själv att aldrig bara stå och se på när orättvisan tar överhanden.
Hur kunde du bli så himla duktig på allt?
Hur kan man vara så otroligt omtyckt som du säger att du är?
Hur kan du ha hunnit med alla meriter som du har gjort här i livet?
IMPONERANDE!
Om du får säga det själv så är du psykolog, psykiatrier, psykoterapeut, läkare, en otroligt förstående människa och expert på det mesta.
Kalla dig själv vad du vill.
För mig är du en av de absolut minst förstående och psykologiska,
även den mest ytliga människan jag har mött.
Att behandla människor som man själv vill bli behandlad,
Att inte fokusera på materiella ting och Att ingen är perfekt.
De viktiga delarna har du bevisat för mig gång på gång att du har missat.
Allt detta, hela brevets innehåll skriver jag ner,rakt från mitt eget hjärta, mitt eget ❤
Jag hoppas för din egen och din omgivnings skull att du en dag inser vad som är viktigt här i livet,
Att den där oerhört dyrbara ringen, koftan, servicen eller whiskyn är inte värd någonting när en av dina närmaste vänner tvingas lämna jorden på grund av ett rattfyllo,
Det där glimrande topp-diplomet som pryder väggen och visar hur duktig du är,
det når aldrig upp mot känslan att kunna vara stolt över något som någon annan har lyckats med.
Alla meriter, upplevelser och det där som du har gjort bättre än alla andra och mer än de flesta,
det är ingenting mot att våga tro på någon annan.
Att prata illa om människor eller gå bakom ryggen på någon,
det kan aldrig vara bättre än att ha en äkta vän vid sin sida!
Innan det är för sent.
Tänk om. Gör om.
Gör ett försök att göra rätt.
Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.
Öppna ögonen.
Fokusera på det som är viktigt här i livet.
Försök att inte alltid bräcka alla andra.
Var en fin medmänniska. Pålitlig.
Och framförallt, våga stå upp för dina åsikter, öga mot öga. Var ärlig.
Sist av allt.
Vill du prata om, med eller till mig och min familj, kom ihåg, vi är inte osynliga, inte stumma, inte döva.
Vi finns, vi kan svara för oss, vi hör och vi har ett hjärta som lyssnar och förstår.
Så varsågod, du är varmt välkommen, men inte som en vän,
utan som ett försök att visa att du faktiskt kan vara en medmänniska,
att du faktiskt har ett levande hjärta.

Lycka till, Madelene.

_____

Vad är viktigast, hur chokladen smakar, hur mycket den kostar eller hur den ser ut?
Madelene

 


RSS 2.0