När livet stannar

 
De senaste dagarna har jag ägnat stora delar av mina tankar till familjer, vänner, nära & kära till de som blev offer i samband med den
fruktansvärda skolmassakern i USA.
Tjugo underbara barn och sex vuxna.
 
Barn som hade hela livet framför sig. Liv som knappt hade börjat.
Det är så fruktansvärt, ja det är helt ofattbart.
Orden räcker inte till.
 
Tanken och det jag läser i media får mig att vilja kräkas och ilskan som uppstår kan jag inte ens försöka förklara.
 
Jag hoppas att de andra änglarna där uppe nu tar emot de nya fina änglarna med öppna armar.
Att livet fortsätter som en dans på moln.
 
Var rädda om varandra
Ta aldrig varandra för givet
Ge en extra kram istället för ingen alls
Säg de fina orden du tänker
Man kan älska trots att världen är som den är
 
 
 
Sov i ro. Små änglar.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0