What doesn't kill you makes you stronger!


Det har jag bevisat för mig själv och människor runt mig, flera gånger om!

För en vecka sen idag avslutade jag ett kapitel i mitt liv, ett betydelsefullt, stort kapitel.
Och jag gjorde det med stolthet och flaggan i topp!

Jag insåg då att jag har en styrka inom mig som är näst intill oslagbar!

Ni som står mig nära vet vad jag pratar om, men för er som inte vet tänkte jag ta en lite kortare version av det, och det gör jag för att jag vill förmedla att man har en otrolig inre styrka som man ibland tvivlar på eller inte alls tror att den finns där.

Kärlek. Det är något vi alla har upplevt och kommer att uppleva. På olika vis.
Jag var kär, hade ett långt förhållande, vi bodde tillsammans, vi delade allt.

Men ödet sa något annat, nämligen att det inte skulle vara vi efter några år, så vi gick skilda vägar.
Min väg efter det har varit allt från den djupaste glädje av frihet till blöta kinder av tårar när man känt sig som den ensammaste flickan i världen.
Hans väg är jag säker på också har varit upp och ner.
Skillnaden är att han ganska snabbt mötte en flicka som han föll för, han blev kär och nu står han inför den absolut största upplevelsen i livet, de väntar barn.
Jag är fortfarande singel och långt, långt från där han står idag. Men jag ska poängtera att det INTE betyder att jag har utvecklats mindre eller mår sämre, absolut inte!
För mig har den här vägen varit den rätta för att hitta tillbaka till mig själv, blivit starkare och framförallt positivare som människa.

Men Allt det där tar sin tid att smälta och hantera, det måste det få göra.
Det har det gjort även för mig. Efter gråt, chock, förvåning, rädsla och mer därtill kan jag faktiskt sitta här idag och stolt skriva att jag förra helgen talade om för DOM, öga mot öga, att det inte finns någon ilska eller avundsjuka hos mig, att jag vet att Andreas kommer bli världens bästa pappa, att jag är glad för deras skull och jag önskade dom all lycka till!

Ja,
Det krävs mod och styrka.
Det krävs att man inser att allt har en mening.
Det krävs att man inte ska vara en egoist.
Jag kan fortsätta i en evighet, men det jag egentligen vill säga är att,

Jag har hittat min inre styrka, som jag inte trodde fanns.
Jag har fasat för den dagen jag skulle se dom med en stor mage med innehåll - en bebis, mellan sig,
men jag krossade rädslan och tårarna och tog fram modet, styrkan och leendet.
Ja jag gjorde det!
Och jag kan bara säga att den känslan måste man uppleva, den går inte att beskriva med ord!

Hitta din inre styrka du med, för den finns där, även när du lever med tanken "det här fixar jag aldrig", jag lovar! :)

Ge aldrig upp!
Lev livet!
Och använd din energi på rätt sätt! :)

Puss på er / strong girl! ❤



 

Trackback
RSS 2.0